1970-71

Ulf Sterner i Tre Kronor. En tu och produktiv forward.

SÄSONGEN SUMMERAD

Brynäs hade varit 1960-talets klubb i svensk hockey. Man fortsatte 70-talet med att vinna ett andra raka SM. Gävleklubben förlorade bara en match i grundserien och två i SM-serien. Förluster som man hade råd med. Bara Leksand stod upp rejält.

AIK såg i grundserien ut att kunna utmana, men var i det långa loppet för ojämna. De som hade siat att två VM i Sverige 1969 och 1970 skulle göra publiken bortskämd och minska intresset för Allsvenskan fick däremot fel. Publiken ökade till och med.

BRYNÄS PÅ TRONEN

Mannen som byggde upp Brynäs IF till den moderna tidens första storklubb, Thure Wickberg, tyckte att denna årgång var den bästa dittills.

”Paradoxalt nog hade vi verkligt bra lag både 1963 och 1969, då först Västra Frölunda och senare Leksand snuvade oss på titeln. Den viktigaste skillnaden var att dessa årgångar saknade den mognad och stabilitet som var utmärkande för 1971 års mästare”, sa Wickberg.

På frågan om varför klubben tagit ett sådant bastant grepp om svensk klubbhockey svarade han bland annat: ”Vi lever och verkar i en mänsklig miljö. Den stora fördelen med Gävle är att inte vara storstad. Laget kan hålla ihop också på fritid. Ingen riskerar att bli lämnad ensam.”

TUFFT I EUROPA Men Brynäs hade trots sina enorma framgångar en bit kvar till Europatoppen. CSKA Moskva vann med 6-2 och 6-4 i Europacupen, båda matcherna spelades i Gävle.

HALL-BOOM Inte minst gjorde nya hallar att intresset stegrades. Södertälje SK, storklubben som längst spelat på en så kallad ”månskensrink”, flyttade in i Scaniarinken. Frölunda gjorde sin sista säsong i Frölundaborg och anlände säsongen efter till hypermoderna Scandinavium.

GENOMBROTTET

Färjestad var nya i Allsvenskan men allt annat än blyga. Klubben från Karlstad gjorde den största satsningen i svensk klubbhockey på många år och nu kom resultatet. Man blev trea i grundserien och nådde senare samma placering i SM-serien. Det gamla bandyfästet Värmland hade till sist ett storlag i hockey.

Inte ens faktumet att Färjestad tvingades inleda sitt första år i storserien utan avstängda stjärnan och nyförvärvet Ulf Sterner fick laget att oroas. Först i nionde omgången fick Sterner debutera efter sin avstängning, följden av ett domarbråk innan säsongen. Med hans ankomst blev Arne Strömbergs lagbygge ännu starkare.

 

FLOPPEN

Det gamla storlaget Västerås IK lyckades till stor förvåning inte förnya kontrak- tet. I en direkt avgörande match i södra nedflyttningsserien förlorade man hemma mot Tingsryd trots att man hade ledningen två gånger. VIK åkte ur tillsammans med grannarna Fagersta. Djurgården var också illa ute, men samlade ihop sig i den norra ned- flyttningsserien. Till sist blev det från norra gruppen Heffners/Ortviken som åkte ur, trots att man stretade mot in i det sista, tillsammans med chanslösa Skellefteå.

Christer Abrahamsson på bänken. Men i regel var han säker sista utpost i Leksand.

Annons

FLOPPEN

Det gamla storlaget Västerås IK lyckades till stor förvåning inte förnya kontraktet. I en direkt avgörande match i södra nedflyttningsserien förlorade man hemma mot Tingsryd trots att man hade ledningen två gånger. VIK åkte ur tillsammans med grannarna Fagersta. Djurgården var också illa ute, men samlade ihop sig i den norra nedflyttningsserien. Till sist blev det från norra gruppen Heffners/Ortviken som åkte ur, trots att man stretade mot in i det sista, tillsammans med chanslösa Skellefteå.

DERBY I Medelpad spelades de första och hittills enda lokalderbyna i hockeyns högsta serie. Timrå vann båda matcherna mot Sundsvallsklubben Heffners/Ortviken. Den första i Gärdehallen i Sundsvall var på papperet jämn, 4-2, medan den andra i Timrå innebar en enkel Timråseger med 10-1.

NYKOMLINGARNA

Av de fyra klubbarna som tog sig upp från Division II var tre gamla seriebekanta medan en var en färsk nykomling. Karlskoga/Bofors hade redan 13 säsonger bakom sig och skulle nu från sin utomhusbana göra ett nytt försök att definitivt etablera sig. Nacka vände 0-4 till 5-4 mot Tunadal från Medelpad i kvalserien och återkom för första gången sedan 1960.

Nacka var en av svensk hockeys pionjärer och hade totalt 12 säsonger bakom sig i ettan, som bäst var klubben på 1940-talet. Surahammar, ”blå änglarna”, från Västmanland hade färskare datum på sitt spel i högsta serien, plantskolan hade bara varit nere i tvåan i en säsong.

SKRÄLLEN

Borlänge hade alltid varit i första hand en fotbollsstad. Men från att Tunabro bildades 1960 hade man inte bara skrinnat förbi fotbollsstoltheten Brages hockeydel utan också börjat nosa på svensk topp. Åtminstone på ungdomssidan, där man hade ett av landets mest lovande lag med stjärnor som målvakten Göran Högosta och forwarden Roland Eriksson. Klubben hade en vision att nå högsta serien och utmana traktens storhet Leksand inom några år. Men nu gick det hela vägen, ”ett eller två år för tidigt” kommenterade representanter för klubben.

NORRA GRUPPEN

SÖDRA GRUPPEN

KVALITETSRUNDAN NORRA GRUPPEN

KVALITETSRUNDAN SÖDRA GRUPPEN

SLUTLIG RUNDA

POÄNGLIGA 1970-71

1. Lars-Göran Nilsson, Brynäs 28/34/28/62

2. Tord Lundström, Brynäs 28/26/29/55

3. Hans ”Virus” Lindberg, Bry- näs 28/34/15/49

4. Håkan Wickberg, Brynäs 28/20/24/44

5. Håkan Nygren, MoDo 28/26/16/42

*Sammantaget grundserie och SM-serie

MÅLVAKTSLIGAN

1. Ivar Larsson, MoDo 10/340/29 11,7

2. Leif ”Honken” Holmqvist, AIK 28/721/83 8,7

3. Christer Abrahamsson, Leksand 28/713/87 8,2

Matcher/skott/insläppta/poäng

PUBLIKSNITT GRUNDSERIEN 4701

PUBLIKSNITT SM-SERIEN 5419